Ludvig I Den Fromme N N.
Född 778. Död 840. ROMERSK KEJSARE
F Karl I Den Store N N.
Född omkring 742-04... Död 814 i Frankerriket. ROMERSK KEJSARE
FF Pippin Iii Den Lille N N.
Född 715. Död 768. KUNG AV FRANKERRIKET
FFF Karl Martell N N.
Född 688. Död 741. MAIOR DOMUS AV AUSTRASIEN M FL
FFFF Pippin Ii Av Herstal N N.
Född 635. Död 714. MAIOR DOMUS AV AUSTRASIEN M FL
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 778.
Död 840.
ROMERSK KEJSARE
Ludvig I var son till Karl den store, som tidigt gjorde honom till kung av Akvitanien. Han kröntes 813 till kejsare och blev vid faderns död året därpå ensam härskare i dennes stora rike. Ludvig saknade helt de kraftfulla egenskaper, som tidsläget krävde av en regent, varför det karolingiska världsväldet under hans regering gick sitt förfall till mötes. Ludvig var emellertid aktiv som kyrklig och världslig lagstiftare och inledde på 820-talet kristen mission i Norden. Sedan han 817 sökt ordna successionen efter sig gjorde hans brorson kung Bernhard av Italien, som ej nämnts bland arvtagarna, samma år revolt i Italien. Sedan Bernhard avlidit 818 ingick Ludvig nytt äktenskap med den bayerska grevedottern Judith och fick 823 med henne sonen Karl. När Ludvig nu ville ändra på arvsbestämmelserna till förmån för Karl ledde detta till stridigheter med de tre äldre sönerna, Lothar, Pippin och Ludvig, vilka pågingo ända till Ludvig I:s död år 840. Härefter utbröt krig mellan sönerna /SU OCH NE/.

Relationer och barn

Gift.

N N N N.
Namnet på Ludvig I:s den frommes första hustru står ej angivet i uppslagsböckerna SU eller NE.


Lothar I N N.
Född 795.
Död 855.
ROMERSK KEJSARE 817-855
Äldste son till Ludvig I den fromme. Han var lydkung av Bayern 814-817, kejsare av Rom 817-855 /från 817-840 medkejsare med fadern/ och kung av Italien från 814-844. Hans son Ludvig II, som levde 825-875 var kung av Italien från 844 till sin död och kejsare av Rom från 855 till sin död, då han 875 efterträddes av Karl den skallige. OBS! Lothars son Ludvig II är ej att förväxla med hans broder Ludvig II den tyske, som levde 805-876 och var lydkung av Bayern och kung av östfrankiska riket. /NE/

Pippin I N N.
Född 803.
Död 838.
LYDKUNG AV AKVITANIEN
Pippin I var lydkung av Akvitanien i två perioder från 814-832 och från 834-838 då han avled./NF/

Ludvig Ii Den Tyske N N.
Född 805.
Död 876.
LYDKUNG AV BAYERN
Ludvig II den tyske var lydkung av Bayern 817-840 och kung av östfrankiska riket 843-876./NF/

Gift.

Judith Av Bayern N N.
Död 843.
SU nämner endast sonen Karl som barn till Ludvig I och Judith. Med säkerhet torde emellertid även Gisela kunna föras till detta äktenskap då det är 15 års skillnad mellan henne och Ludvig II, men endast tre år mellan henne och Karl. /NE/


Gisela N N.
Född 820.
Död 874.
MARKGREVINNA AV FRIULI
Gisela var dotter till Ludvig I den fromme och Judith av Bayern. Hon var gift med Eberhard, markgreve av Friuli./SU och NE/

Karl Ii Den Skallige N N.
Född 823.
Död 877.
ROMERSK KEJSARE
Karl var son till Ludvig I den fromme. Han blev romersk kejsare från 875, kung av det västfrankiska riket /Frankrike/ från 843, av Akvitanien från 848, av Lotharingia 869-70 och av Italien från 876. År 838 gjordes han till lydkung i området från Seine till Rhen. Enligt fördraget i Verdun 843, som avslutade de karolingiska striderna efter faderns död 840 fick Karl det västfrankiska riket. Detta rike stod inför flera yttre hot, främst vikingarnas och de bretonska furstarnas anfall samt en invasion från brodern, Ludvig II den tyske 858-59. Karl fick dock kontroll över Akvitanien 848 och över västra Lotharingia 870 och kröntes 875 till kejsare i Rom. Genom stöd från kyrkan och efter inventeringar av jordegendomar kunde Karl utnyttja sina tillgångar effektivt. För att möta hotet från vikingarna och den framväxande feodaladeln skapade Karl ett system av storvasaller. Detta var till gagn på kort sikt men försvagade i längden rikets enhet. Far till Ludvig II den stammande och anan Judith av Flandern f 843. /NE/