|
Gift
1690-11-11
i Hallingeberg (H).
Samuel Amundi Rising.
Född
1639
i Risinge (E).
KYRKOHERDE
Ur Hallingebergs Kyrkobok är följande citerat:"No 7 av Namn på Pastores som varit i Hallingegbergah Församling.Anno 1679 d 22 juli wardt jag undertecknad SAMUEL RISING förmed-elst ovation et Eclaesiae förordnadt utaf den Högvördige HerrBiskopen Doct. Olav Svebelio hit till Pastoratet, hwilket GudhAlsmäktigt Nådeligen välsignat det ske kunde in Glorian Dei Ende-fiae Christi inadipiuteonem wont". Därefter har någon tillfogat"Blev död 1722 uti Sept. 41 år pastor 83 år gammal".Ur Linköpings Stifts Herdaminnen av Westerlund, Setterdahl ochMeurling, del 4 häfte 1 sid 109 och 110 är följande text hämtad:"Södra Tjusts kontrakt Hallingebergs Pastorat. No 14 SAMUELAMUNDI RISING, född i Risinge 1639. Fadren komminister där. Prv1675-08-09; huspredikant på Tuna Rystads sn; kyrkoherde här 1679;avsatt för alltid genom K. Maj:ts resol. 1720-02-24; död1722-10-03. / Härefter följer uppteckning av hustrur och barn /Denne man - säger Håhl - / Här åsyftas en äldre edition avLinköpings Stifts Herdaminnen utgiven av J I Håhl / har av sinsamtid fått en vrång och orättvis dom, vilken av eftervärlden börbelysas, helst grunderna till hans handlingssätt synas ha varit ensträng samvetsgrannhet och ett nog långt drivet tjänstenit.Utrustad med sinnesstyrka mod och mycken verksamhetslust åter-skaffade han några av företrädaren bortslarvade kyrkans hand-lingar, varigenom han blev satt i tillfälle att återtaga betydligaägostycken till prästgården, dem närboende grannar inkräktat,ävensom återskaffa Trotorps mark, vilken varit köpt till boställetfrån de s.k. Gravegårdarna i Hallingeberg, eller nuvarande Rust-hållet för 20 mark silver, och vilken mark som i senare tiderbenämnts Utjord, fru Anna Gyllenbreider, hans svägerska, i fören-ing med Odensviholms dåvarande ägare ville sig tillägna och istället lämna den vid kyrkan liggande obetydliga Pile-Utjorden,som då tillhörde Odensviholm.Under dessa och andra ägotvister om kyrkans och prästgårdens rätt,vilken Rising nitiskt försvarade, ådrog han sig mångas avund ochfiendskap så att 'änskönt han i yngre åren ordentligt förestodsitt ämbete, lätt besegrade sina ovänner och bibehöll allmän akt-ning, blev han dock i sin ålderdom ett offer både för andras hatoch egna svagheter, vartill hörde ett måhända nog häftigt lynneoch, vid sina tillfällen, mindre noggrannhet i uttryck'.Utom den anledning till bitterhet fru Gyllenbreider mot honomhyste till följd av de förlorade ägorna, vilket och delades av deövriga, som dem måst återlämna, blev denna hans svägerska hanshuvudfiende sedan han en söndag predikat om den Babyloniskaskökan och därvid utpekat bemälda fru, som då varit i kyrkan.När nu gudstjänsten var slut, 'fann kyrkoherden vid sin hemkomstsitt hus igenlåst och honom förbudet genom fru G:s föranstaltan-de'. En gammal ärbar sockenman vid namn Isak i Säby bjöd då denhusville kyrkoherden med sig hem där han vistades till sin död, dåhan 83 år gammal slutade sitt bekymmersfulla levnadslopp efter enarbetstid av 41 år. Under förevändning av ämbetsfel och subor-dinationsbrott mot kontraktsprosten Wallin i Odensvi avsattes hanvid 80 års ålder."Även Ada Rydström tar i "Boken om Tjust" del VII i kapitlet omLöjtnant Gyllenbreider och hans krigskamrater upp salig Samuelstvister med sina släktingar. Jag citerar från sidan 69:"En söndag på höstsidan 1716, eller närmare bestämt den 9september, hade så den 'wällärde herr Samuel' hållit en regelrättstraffpredikan över sina närmaste släktingar Gyllenbreiderna.Ja, han hade t.o.m. uppå predikstolen inför hela församlingendristat sig att kalla 'sin egen swärfader, salig leutnanten HerrHindrich Gyllenbreder, på dess döda muhll för Tiuf och Skiällm,samt att han nu går och bölar i skogen som en tiur'.Sin svåger ryttmästaren Carl Gustaf Gladstein hade han vid sammatillfälle jämväl kallat för 'Tiuf och Skiällm'. Hans kärasvägerskor hade emellertid ej heller de gått fria. Han hadeockså mot dem utbrustit 'uti äreröriga och mycket svåra och be-tänkliga skällsord och beskyllningar'. En kort tid därefter hadehan ock kallat sin svägerskas madame Maria Gylenbreiders sonMårten Fagerström för samma tillmäle som han förut bestått rytt-mästaren. Även andra sockenbor hade råkat ut för sin herdesvrede; så hade han exempelvis kallat en hustru Cicilia Bengts-dotter för 'trullpacka'. / Dombok 1717-10-14 och 1718-02-25 /För oss torde det emellertid framstå såsom sannolikt att det ejlängre var en man med normalt avvägd sinnesbeskaffenhet somtillåtit sig dylika överlöpelser. Själv synes han dock varitfullkomligt övertygad om det berättigade i sitt tilltag. Hanansåg sig nämligen omöjligen 'ha kunnat förtiga de stora excesseroch vederstyggliga förargelser, som hans svägerskor i Rispetorpoch Hjortstad en lång tid uti församlingen förövat utan varit nöd-tvungen att därför förhindra vidare den stygga satans instiga-tioner' o.s.v. En tid därefter var också kyrkoherden, efter vadvi veta, kroppsligen sjuk; han kunde tidvis omöjligen komma ursin säng för sin sjukdoms och svaghets skull. Till socknen hadedärför kommit en hjälppräst".Med åren tycks dock sockenborna ha glömt kyrkoherde Risings oti-digheter men komma ihåg vad bra han gjort för socknen. VidInrid och Börjes besök i april 1989 träffade vi på Hallingebergskyrkbacke dåvarande kyrkvaktmästaren. Han berättade att ett om-råde i socknen fortfarande benämns "Risingsmosse". Denna markhörde på Risings tid till kyrkan, men var vattensjuk. Genom hansförsorg blev den emellertid torrlagd och brukbar.Vid forskning angående Samuel Risings efterlevande måste beaktasatt några av Botvid Borgmästares från Norrköping avkomlingarockså kallat sig Rising. Botvid levde ännu 1524 och hans sonClaudius blev kyrkoherde i Risinge 1559.Samuel Risings mor Ingrid Bruntesdotter fick i sitt tredjeäktenskap en son Amund, som blev skolmästare i Gusum år 1700 ochdog 1731, han kallade sig också Rising. Det gjorde även enJohannes Gabrielis Rising, som var student i Uppsala 1648.Etcetera. / Personhistorisk Tidskrift 1906 /Född i RISINGE ÖSTERGÖTLAND, PRÄSTGÅRDENDöd i HALLINGEBERG, SÄBY
Död
1722-10-03
i Hallingeberg (H).
|
|
